Skydd av brandlarmsystem
Genomtänkt från början. Det är avgörande för byggherrar och projektingenjörer att beakta skyddet av brandlarmsystem i ett tidigt skede. Åskskydd och överspänningsskydd är inte bara en viktig del av förebyggande brandskydd, utan också avgörande för att öka funktionen och tillgängligheten hos brandlarmsystem.
Beakta överspänningsskydd i din planering i god tid och skydda dig mot onödiga risker och kostnader på lång sikt. Vi hjälper dig!
Risken:
Överspänningar kan kopplas in via strömförsörjningen, brandlarmslingor, kommunikations- och nätverksgränssnitt samt antenn- och telekommunikationsledningar – med direkt inverkan på systemets funktion. Redan ett enda oskyddat gränssnitt kan äventyra hela systemet.
Konsekvenserna:
Överspänningar kan kopplas in via strömförsörjningen, brandlarmslingor, kommunikations- och nätverksgränssnitt samt antenn- och telekommunikationsledningar – med direkt inverkan på systemets funktion. Redan ett enda oskyddat gränssnitt kan äventyra hela systemet.
Vår lösning:
Skydd av brandlarmsystem från en enda källa: Vårt skyddskoncept säkrar alla relevanta ingångar och utgångar på brandlarmcentralen i enlighet med standarder och tillverkarspecifikationer: Vi gör komplexa krav begripliga och omsätter dem i praktiska skyddskoncept för säkerhetskritisk teknisk byggnadsutrustning.
Mervärde för din planering
Vi gör komplexa krav begripliga och omsätter dem till praktiska skyddskoncept för säkerhetskritiska tekniska byggnadsinstallationer. Det minimerar driftstopp och ansvarsrisker, och du kan genomföra standardenlig och begriplig planering samt skydda dina investeringar i säkerhetssystem. Sammanfattat: Våra lösningar säkerställer maximal tillgänglighet för ditt brandlarmsystem även i extrema situationer.
Säkert standardenligt
Våra lösningar och produkter uppfyller IEC 61643-11 och del 21. Läs mer om kraven och hur du kan uppfylla dem med våra lösningar. Ytterligare specifikationer om säkerhet för människor, djur och teknik finns i standardserien IEC 62305 samt i nationella standarder, föreskrifter och lagar.
Vanliga frågor
Kontakta tillverkaren av brandlarmsystemet innan installation och klargör alternativen och korrekt installation med experterna.
Överspänningsavledare för IT installeras vanligtvis i serie med anslutningskabeln. Om en överspänningsavledare överbelastas på grund av att nominella parametrar (longitudinell ström, nominell spänning) överskrids eller på grund av upprepade överspänningshändelser, kopplar den bort ledningen i systemkretsen eller terminalutrustningen som skydd. Signalen avbryts som följd.
Trots frånkopplingen av signalkretsen är systemet fortfarande skyddat. För att säkerställa tillgängligheten hos en brandlarmslinga hela tiden är det nödvändigt att dra utgående och returledning redundant via två separata överspänningsskydd.
Standarderna IEC 62305 och EN 50310 är viktiga standarder för säkerhetsteknik avseende åsk- och överspänningsskydd. IEC 62305-3 beskriver i synnerhet nödvändigheten av potentialutjämning i byggnader med ett yttre åskskyddssystem.
Under punkt 6.2, åskpotentialutjämning, anges i huvudsak att alla elektriskt ledande installationer som går in i byggnaden utifrån måste inkorporeras i potentialutjämningen. För elektriska kablar måste detta genomföras med överspänningsskydd.
Eftersom inte bara ledningsburna överspänningar utan även starka elektromagnetiska störfält kan förväntas vid ett blixtnedslag, är det förnuftigt att tillämpa ett åskskyddszonkoncept enligt IEC 62305-4. Om detta inte är möjligt på grund av byggnadsmässiga begränsningar bör överspänningsavledare åtminstone installeras i inkommande och utgående ledningar vid brandlarmcentralen för att skydda funktionen. Brandlarmcentralen med sitt hölje utgör en ny åskskyddszon i detta koncept. Så snart en ledning till en enhet som ska skyddas är oskyddad kan överspänningar induceras och skada eller förstöra enheten.
Ja, transienta överspänningar kan induceras och orsaka problem med elektriskt ledande kabelskärmar och dränledare. Kabelskärmar måste därför också inkluderas i potentialutjämningen.
Vid nyinstallationer installeras av flexibilitetsskäl ofta kablar med fler ledare än vad den aktuella situationen kräver. Dessutom används ofta den skärmade versionen av EMC-skäl för att minska störningarnas inverkan på de aktiva ledarna och störningarna som utsänds från de aktiva ledarna till angränsande system. Om byggnaden har ett yttre åskskyddssystem och metalliska ledare leds ut ur den, föreskriver avsnitt 6.2.3 "Åskpotentialutjämning för yttre ledande delar" i åskskyddsstandarden IEC 62305-3
att alla yttre ledande delar – utöver rörledningar inkluderar detta även kablar och ledare – måste inkorporeras i potentialutjämningen. Om dessa kablar dras från en byggnad till en annan måste man också tänka på att inga otillåtna utjämningsströmmar får flöda på skärmen eller oanvända ledare. För att förhindra dessa utjämningsströmmar är en beprövad lösning att inte ansluta ledarna direkt till potentialutjämningen på båda sidor, utan att jorda dem vid en byggnadsövergångspunkt direkt och vid den andra ingången indirekt via överspänningsavledare.
Standarden IEC 60364-5-53 beskriver installation av överspänningsskydd. Nödvändigheten av ytterligare skyddsanordningar presenteras här. Om exempelvis kabellängden på 10 meter till uppströms överspänningsskydd överskrids, bör ytterligare skyddsanordningar installeras i underfördelningarna och på terminalutrustningen i elektriska installationer.
Överspänningsavledare för informationsteknik måste testas enligt produktstandarden IEC 61643-21. Denna standard beskriver hur ofta en överspänningsavledare måste fungera och hur mycket energi den måste kunna avleda. Standarden beskriver olika impulsformer som måste beaktas. Dessa inkluderar:
- Den största energitillförseln, t.ex. ett direkt blixtnedslag
- Den elektromagnetiska impulsen från blixten
- Kopplingsöverspänningar
Om du jämför dessa tre pulsformer blir det tydligt att en överspänningsavledare testad enligt standarden måste hantera olika energinivåer. Produktstandarden skalar därför livslängden i olika pulskategorier.
Den kombinerade avledaren Blitzductor XT testas i pulskategorierna D1, C2 och C3 och måste klara minst 2 x 2,5 kA 10/350 µs impuls (direkta blixtnedslag) eller 10 x 5 kA 8/20 µs impuls (elektromagnetiska impulser) eller 300 x 1 kA 8/20 µs impuls (kopplingsöverspänningar). I praktiken förekommer vågformerna blandat, och det beror på platsen där avledaren är installerad och vilka impulser som uppstår där.
De standarder som är relevanta för det aktuella tillämpningsområdet måste beaktas vid inspektion av larmsystem. Dit hör exempelvis IEC 62305. IEC 62305-3 anger en maximal inspektionscykel på fyra år, beroende på åskskyddsklass.
