Standarder skapar tydlighet och förhindrar en falsk känsla av säkerhet
Åskskydd enligt IEC 62305 är riktmärket för verifierbar säkerhet
Ett blixtnedslag kan utsätta människor för fara, orsaka bränder och störa sammankopplad teknik i byggnader.
Blixtnedslag är en fysisk risk och skyddet omfattar mer än att bara installera enskilda komponenter. För beslutsfattare med ansvar för person-, system- och driftsäkerhet ger den internationella standardserien IEC 62305 ett tydligt definierat ramverk – från riskanalys till installation av yttre och inre åskskydd.
Ta reda på hur ett åskskydd enligt IEC 62305 skapar tydliga förutsättningar för projektering, installation, godkännande, kontroll och drift.
Varför behövs standardenligt åskskydd?
Det är inte arbetsinsatsen som räknas, utan den verifierbara skyddsverkan.
Verkan i stället för antaganden
Tillförlitlig riskbedömning
Verifierbar säkerhet
Åskskydd enligt IEC: ett systematiskt tillvägagångssätt i stället för enskilda åtgärder
IEC 62305 är inte en samling enskilda riktlinjer, utan en systematiskt uppbyggd standard. Dess styrka ligger i att den gör åskskyddet transparent, verifierbart och dokumenterbart – från projektering till genomförande.
Detta helhetsperspektiv återspeglas också i standardens struktur. De fyra delarna i IEC 62305 bildar ett sammanhängande koncept som sträcker sig från fysikaliska principer och riskanalys till det praktiska genomförandet av skyddsåtgärder för byggnader och tekniska system.
Del 1: Allmänna principer
Fysikaliska principer och begrepp som gemensam grund.
Del 2: Riskanalys
En systematisk bedömning av om åskskydd behövs och i vilken omfattning.
Del 3: Skydd av byggnader
Utformning och installation av yttre åskskydd, inklusive rullande klot-metoden och separationsavstånd.
Del 4: Skydd av elektriska och elektroniska system
Inre åsk- och överspänningsskydd för att säkerställa full funktion.
Fakta i stället för förutfattade meningar
Standardenligt åskskydd betraktas ofta som komplicerat. Den här översikten visar varför det i praktiken är den mest tillförlitliga och kostnadseffektiva lösningen.
Riskanalysen fastställer kraven
Fördel: Förebygger personskador, bränder och materiella skador genom systematisk projektering.
Riskanalysen enligt IEC 62305-2 fastställer objektivt vilken skyddsnivå som krävs. Utifrån resultatet kan lämpliga tekniska åtgärder tas fram. Skyddsåtgärderna utformas kostnadseffektivt och anpassas till hur anläggningen faktiskt används.
Geometriskt verifierbar skyddsvolym
Fördel: Åskskydd baserat på fysik i stället för teoretiska antaganden.
Rullande klot-metoden enligt IEC 62305-3 gör fångsystemens skyddsvolym geometriskt synlig och möjlig att verifiera genom beräkningar. Skyddsåtgärderna kan motiveras och dokumenteras tydligt vid kontroller eller i händelse av en skada.
Internationell jämförbarhet
Fördel: Projekterings- och rättssäkerhet över nations- och projektgränser.
Som internationellt harmoniserad standard fastställer IEC 62305 hur erkända tekniska regler ska tillämpas. Den ger dessutom en stabil grund för bedömningar av försäkringsbolag och sakkunniga samt vid skadefall.
Rullande klot: från projektering till skyddsvolym
De beskrivna fördelarna är resultatet av en projekteringsprocess som har definierats enligt IEC 62305. En riskanalys enligt IEC 62305-2 används för att fastställa vilken åskskyddsklass som krävs. Därefter bestäms åskskyddssystemets utformning och komponenternas placering enligt IEC 62305-3.
Rullande klot-metoden visar hur den yttre skyddsvolymen definieras och kontrolleras enligt de relevanta standarderna.
Rullande klot-metoden: definition av skyddsvolymen
Rullande klot-metoden definierar en byggnads yttre skyddsvolym utifrån en riskanalys. I denna projekteringsmodell rullas ett virtuellt klot över en modell av byggnaden.
På de platser där klotet inte kan komma i kontakt med byggnaden tack vare fångsystemen av metall uppstår ett skyddat utrymme. Metoden gör skyddsvolymen synlig och begriplig för alla berörda. Redan under projekteringen blir det tydligt om skyddet är effektivt och var anpassningar behövs.
Åskskyddszonskonceptet: stegvis skydd inne i byggnaden
Åskskyddszonskonceptet kompletterar det yttre åskskyddssystemet med ett strukturerat skyddssystem inne i byggnaden. På så sätt minskas påverkan på känslig utrustning på ett målinriktat sätt.
En heltäckande bedömning av samtliga övergångspunkter utgör grunden för standardenliga skyddsåtgärder. Metoder utan en sådan zonindelning fokuserar på enskilda delområden och tar inte hänsyn till samspelet inom systemet.
Detta kännetecknar åskskyddszonskonceptet:
Åskskyddszonskonceptet skyddar elektroniska system mot elektromagnetiska blixtimpulser, LEMP, medan det yttre åskskyddet i första hand minskar brandrisken.
Byggnader delas in i åskskyddszoner, LPZ, med definierade belastningsnivåer.
Indelningen baseras på antalet elektroniska enheter som ska skyddas och deras känslighet.
Vid zongränserna minskar särskilt utformade skydd den inkommande energin stegvis.
De yttre zonerna sträcker sig från LPZ 0 A, där ett direkt blixtnedslag kan inträffa, till LPZ 0 B, där inget direkt blixtnedslag kan inträffa men full exponering för det elektromagnetiska fältet råder. I de inre zonerna reduceras belastningen stegvis med hjälp av skärmning och skydd.
Standardenligt åskskydd: bevis i stället för antaganden
Vid projektering av åskskyddssystem skiljer sig metoderna framför allt åt genom den standardiserade verifieringsmetod som används. Metoder enligt IEC 62305 är utformade så att skyddsvolymer kan beskrivas fysikaliskt, kontrolleras under projekteringen och dokumenteras.
Det är emellertid inte bara skyddsvolymen som är viktig. Standarden innehåller även konkreta krav på fångsystem, nedledare, jordning och potentialutjämning.
Detta gör det möjligt att tydligt bedöma skyddsverkan – både under projekteringen och vid slutkontroller, revisioner eller skadeanalyser. Metoder som saknar ett tydligt definierat ramverk för verifiering eller provning kan ofta endast kontrolleras och dokumenteras i begränsad omfattning. Det gör det svårt att bedöma deras skyddsverkan och kvarstående risker.
Invändningar mot åskskydd enligt IEC – en teknisk bedömning
Följande översikt jämför vanliga invändningar mot standardenligt åskskydd enligt IEC 62305 med motsvarande tekniska bedömningar.
Åskskydd enligt IEC ger en stabil grund för säkra, transparenta och kostnadseffektiva beslut
Vanliga frågor
Standardserien IEC 62305 fastställer principerna för ett effektivt åskskydd. Detta omfattar bland annat skydd av byggnader och anläggningar, deras innehåll och människor. Standarden harmoniserar säkerhetskraven internationellt och säkerställer att de tekniska kraven hålls aktuella.
Standardserien IEC 62305 är indelad i fyra delar. De behandlar allmänna principer, riskhantering, uppbyggnaden av ett åskskyddssystem samt riktlinjer för skydd av elektriska system. Denna struktur utgör den tillförlitliga grunden för den aktuella tredje utgåvan och omfattar alla centrala delar av åskskyddet.
Nej, sannolikheten ökar inte. Som det framgår av standardens inledning påverkar ett yttre åskskyddssystem inte den grundläggande nedslagsmekanismen mellan blixten och byggnaden. Systemet varken ökar eller minskar sannolikheten för ett direkt blixtnedslag.
Riskanalysen används för att bedöma riskerna för åskskador. Förfarandet underlättar också valet av tekniskt och ekonomiskt lämpliga skyddsåtgärder. Riskanalysen befriar dock inte användaren från skyldigheten att följa minimikraven i byggreglerna eller nationella krav.
I den tredje upplagan anges tydligt att metoden med rullande sfär är den allmänt vedertagna metoden för dimensionering av åskledarsystem. Denna metod, i kombination med programvaruverktyg, gör det möjligt att placera åskledarna med hög precision.
Elektriskt isolerat åskskydd bygger på högspänningsisolerade ledare som upprätthåller ett ekvivalent säkerhetsavstånd, vilket förhindrar farliga överslag.
DEHN:s HVI-ledare leder åskströmmen direkt till jordningssystemet utan att orsaka överslag till andra ledande komponenter. HVI-tekniken används när det inte är möjligt att upprätthålla konventionella säkerhetsavstånd.
Enligt IEC 62561 måste komponenterna testas för att säkerställa att de tål åskströmsbelastningar utan att skadas. Installatörer måste ha officiella testrapporter eller certifikat som visar att komponenterna har testats i enlighet med standarden.
Ja – inbyggda komponenter, såsom metallrör eller monteringsramar för solcellsanläggningar, kan användas för åskskydd. Planeringsingenjören eller installatören måste dock uttryckligen bedöma om dessa komponenter är lämpliga. Olämpliga komponenter kan orsaka farlig överhettning eller mekaniska skador vid ett blixtnedslag.
